|
Livet består av ett antal
milstolpar som man ska passera. När man är ung är dessa milstolpar många
och ganska lätta att gå förbi. Det kan vara den första skoldagen, det kan vara
att man uppnår ”moppeåldern” som innebär en första glimt in i vuxenvärlden
med alla dess rättigheter och skyldigheter. Det kan vara att man uppnår
myndighetsåldern, att man träffar den man ska leva sitt liv ihop med, eller
att man får sina barn.
Ju äldre man blir desto
glesare är avståndet mellan stolparna och ofta kan dessa milstolpar då
betyda avsked på något sätt. Att barnen flyger ur boet är en viktig
milstolpe att passera, att man mister sin livskamrat är en annan stolpe som
många träffar på och så är det ju dessa jämna födelsedagar som var och en
är en milstolpe i livet.
Just nu närmar jag mig den
milstolpe som jag gärna vill kalla ”livets mitt”. Tyvärr är det väl snarare
så att ens liv ofta har passerat mitten då man kommer i den åldern – ja, jag
ska snart fylla femtio.
Att jag närmar mig den
femtionde födelsedagen upplever jag på många sätt. För det första så har
jag svårt att tro att det är sant – Jag fyllde ju nyss 30!! – men om jag
ser på mina barn så förstår jag att det nog tyvärr är sant att det är
nästan 20 år sedan jag hade den födelsedagen. För det andra så känner jag
mig inte som 50 år – inte om jag bara tänker efter lite ytligt. Jag är väl
inte så mogen… Jag tycker ju om att fnissa med tjejkompisarna… Jag kan
tycka att det är jättekul att leka och busa…
Kanske att det just är detta
som är mogenhet. Jag har blivit så gammal att jag tryggt kan uppföra mig
som jag känner. Jag behöver inte låtsas att jag är äldre än jag i
verkligheten är, för att på något sätt bevisa min mogenhet. Att jag är en
bit kommen här i livet syns ändå på fårorna i ansiktet, i håret som börjar
bli grått och i andra små tecken som börjar framträda alltmer. Med ålderns
rätt kan jag ha överseende med mycket. Min livserfarenhet gör att jag kan
se på saker och ting ur ett mer överskådligt perspektiv.
Allt detta gör att jag
egentligen tycker att det känns ganska bra att närma sig de 50. På något
sätt känns det som om det är nu som jag verkligen kan leva…
Du kan se hur åttiotvååriga
Nandine Strain ser på sitt åldrande om
du klickar här.
|
